Kol kan binda till fyra andra atomer Varför finns det så många olika kolföreningar Molekylmodell Strukturformel Summaformel Innehåller endast kol och väteatomer Är opolära olösliga i vatten blandar sig med ex fett ID: 816734
Download The PPT/PDF document "Kolföreningarnas kemi Organisk kemi" is the property of its rightful owner. Permission is granted to download and print the materials on this web site for personal, non-commercial use only, and to display it on your personal computer provided you do not modify the materials and that you retain all copyright notices contained in the materials. By downloading content from our website, you accept the terms of this agreement.
Slide1
Kolföreningarnas kemi
Organisk kemi
Slide2Kol kan binda till fyra andra atomer,
Varför finns det så många olika kolföreningar?
Slide3Molekylmodell
Strukturformel
Summaformel
Slide4Innehåller endast kol och väteatomer
Är
opolära
, olösliga i vatten, blandar sig med ex fettBildar CO
2 när de brinner i luftKolväten
Slide5Metan
Etan
Propan
ButanPentanHexan
HeptanOktan1-4 kolatomer = gas, 5-16 kolatomer = flytande, 17 eller fler kolatomer = fastMetanserien
Slide6Om alla bindningsmöjligheter används så säger man att kolvätet är mättat.
Alla kolvätena i metanserien är mättade kolväten
Mättade kolväten
Slide7Om inte alla bindningsmöjligheter används till att binda andra atomer så kan kolatomerna binda till varandra med två eller tre bindningar
Dubbelbindning: eten,
propen
Trippelbindning
: etyn, propynOmättade kolväten reagerar gärna med andra ämnen.Omättade kolväten
Slide8Etanol är den alkohol som finns i alkoholhaltiga drycker.
Alla alkoholer är en kolvätekedja med en eller flera OH-grupper, hydroxidgrupper
Alla alkoholers namn slutar på –
ol
, första delen kommer från kolvätets namnAlkoholer
Slide9MetanolEtanol
Propanol
Butanol
GlykolGlycerol
Slide10Växter, djur och bakterier kan bilda organiska syror.
Innehåller
karboxylgrupp
, kolatom binder till syreatom med dubbelbindning och OH-grupp.
Alkoholer kan bli syrorOrganiska syror
Slide11Luktar starkt och gott
Bildas när en alkohol och en syra reagerar.
Estrar
Slide12Ger fruktsmak
Lösningsmedel
Estrar
Slide13StenkolOlja
Naturgas
Rester av djur och växter som ej förmultnade
pga syrebrist
Pressades ihop hårt och utsattes för värme, olika temperaturer och tryck för stenkol, olja och naturgas Fossila bränslen
Slide14Råoljan behöver delas upp i grupper av kolväten med liknade egenskaper
Görs i ett oljeraffinaderi
Raffinera=förädla eller rena
Råolja
Slide15Fraktionerad destillation
Slide16Oljan upphettas så den blir gas
Gasen leds in i ett torn, som blir kallare högre upp
Stora kolväten har hög kokpunkt, blir vätska vid tornets botten
Mindre kolväten kondenseras högre upp
Oljan delas upp i fraktioner, grupper av kolväten
Slide17Asfalt, mer än 40 kolatomer, används som vägbeläggning
Paraffin, mer än 40 kolatomer, används i hudvårdsprodukter
Smörjolja, 21-40 kolatomer, används för att smörja rörliga delar i motorer och maskiner
Eldningsolja, 21-40 kolatomer, tung eller lätt
Slide18Dieselolja, 16 kolatomer, används som bränsle
Fotogen, 11-15 kolatomer, används som bränsle i jetplan, det enda av råoljan som användes på 1800-talet
Bensin, 5-10 kolatomer, används i bilar, propellerplan
Gasformiga kolväten, 1-4 kolatomer, främst propan och butan = gasol
Slide19För lite av kolväten med 5-10 kolatomer
Större kolväten slås sönder =
krackning
Krackning