/
Svensk språkhistoria Från urnordiska till fornsvenska Svensk språkhistoria Från urnordiska till fornsvenska

Svensk språkhistoria Från urnordiska till fornsvenska - PowerPoint Presentation

natator
natator . @natator
Follow
349 views
Uploaded On 2020-08-29

Svensk språkhistoria Från urnordiska till fornsvenska - PPT Presentation

Joakim Persson Ljud och bildskolan Nyköping wwwlektionse Svenskans utveckling Före år 200 Urgermanska 200 800 Urnordiska 800 1225 Runsvenska 1225 1526 Fornsvenska 1526 1900 Nysvenska ID: 810392

det och spr

Share:

Link:

Embed:

Download Presentation from below link

Download The PPT/PDF document "Svensk språkhistoria Från urnordiska t..." is the property of its rightful owner. Permission is granted to download and print the materials on this web site for personal, non-commercial use only, and to display it on your personal computer provided you do not modify the materials and that you retain all copyright notices contained in the materials. By downloading content from our website, you accept the terms of this agreement.


Presentation Transcript

Slide1

Svensk språkhistoria

Från urnordiska till fornsvenska

Joakim Persson, Ljud och bildskolan, Nyköping –

www.lektion.se

Slide2

Svenskans utveckling:

Före år 200 Urgermanska200 – 800 Urnordiska

800 –1225 Runsvenska

1225 - 1526 Fornsvenska1526 – 1900 Nysvenska1900 - Nusvenska

Tidslinje

(Endast det röda tas upp i denna

powerpoint

)

Slide3

4000 år sedan –

Indoeuropeiskan (dagens Ukraina och Ryssland)

Splittring sker – folk rör sig åt öst och väst.

Nya dialekter – nya förutsättningar – nya språk bildas

2000 år sedan – ett av dessa språk når dagens Europa Urgermanska talas av de olika germanska stammarna

Vi tar det från början

Slide4

Urgermanskan talas från 2000 år f.v.t fram till och med 200-talet e.v.t

Urgermanska pratas i samtliga av nordens länder.

En ”svensk” pratade alltså samma språk som en ”dansk” eller ”norrman” !

Vi pratade ett och samma språk fram till ca 800-talet (200-800 e.v.t).

Urgermanska

Slide5

Ett berömt fyndexempel från denna tid är

Gallehushornet, hittad i Danmark (gjort av guld), daterat till 400-talet e.v.t:

Gallehushornet

Ek

hlewagastiR

holtijaR

horna

tawido

Jag

Lägäst

från Holt (eller,

Holtes

son) gjorde (eller, lät göra) hornet.

Slide6

Gallehushornet

har runor som inskription.Gamla runalfabetet dvs. den 24-typiga runraden.

Man ristade runorna vertikalt (uppifrån och ner) därför att det var lättast, följde träfibrernas riktning.

Det finns över 300 bevarade inskrifter med den äldre runraden idag. Vapensköldar, smycken, stenar m.m. är fynd man gjort.

Urnordiska

(200- 800 e.v.t)

Slide7

Omkring 800-talet delas urnordiska upp i flera språk. I samband med detta kommer också ett ”förenklat

runsystem”

16 tecken istället för 24.

Fortfarande är forskarna förbryllade över detta – varför förenklades runalfabetet?

Urnordiskan delas upp

Slide8

Det nya runsystemet

Det nya systemet går att dela upp

i två olika typer:

Normalrunorna

– är det vi oftast ser

på t.ex. resta stenar och andra ”kända monument”

Kortkvistrunor

– var något som man använde när meddelandet

var mer brådskande. Då inskriptionen skulle gå fort – likt dagens sms

Slide9

Det nya runsystemet

Ordet runa betyder ”hemlighet”. Här kan vi tänka t.ex. på den nordiska mytologi och Oden (Mimers brunn)

I Sverige finns det ca 3000 runinskrifter från denna tid, de flesta från 950-1100.

De flesta av runinskrifterna är minnesstenar som är resta för folk som dött.

Slide10

Kan du koda av Sveriges kändaste runsten?

Det är den s.k.

Röksstenen

vid Röks kyrka, ÖstergötlandDags för övning i runor!

Slide11

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:

Bortfall av accent och obetonad vokal:

fiskaR

> fiskr > fiskhorna > horngastiR >

gastR

> gäst

Perioden 800 - 1225

Slide12

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:

Omljud

Viktigast är det s.k. I-omljudet, det betyder att alla betonade vokaler fick ett ”främre uttal”.

A blev Ä (jmf lasian – læsa

)

O blev Ö (jmf domian – døma)

U blev Y (jmf

knutian

– knyta)

 

Perioden 800 - 1225

Slide13

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:

Omljud

I dessa omljud har vi även fått dagens vokalförändring när ett ord i singular övergår till plural:

 Son -> sönerBok -> böcker

 

Perioden 800 - 1225

Slide14

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:

Diftonger ersätts

En diftong är när två vokaler är efter varandra, detta förenklas nu:

Stein > StenAuga > ÖgaEyra

> Öra

(Dagens gotländska innehåller fortfarande diftonger!)

 

Perioden 800 - 1225

Slide15

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:

Utveckling av diftonger leder till senare omljud

 

Hiarta -> hiærta -> hjärtaStiala -> stiæla

-> stjäla

Perioden 800 - 1225

Slide16

Sverige kristnades år 1225 och då ersattes runorna av det latinska alfabetet som vi än idag använder.

De äldsta skrifterna vi har från denna tid är lagtexter.

Magnus Erikssons lands-lag (1300-talet)

Magnus Eriksson oroade sig över tyskans inflytande - stiftade därför en regel om att endast hälften av alla rådmän fick vara tyskar.

Fornsvenska: 1225 - 1526

Slide17

Sveriges språk har påverkats kraftigt av det tyska språket. Via har tagit många ord från tyskan.

Varför då?

Hansaförbundet

Tyskan ligger språkligt sett nära vårt språk = enkelt att ”anpassa” och översätta från.(Stockholms första borgmästare, år 1297, var tysk. Sverige hade under slutet av 1300-talet en tysk kung, Albrekt av Mecklenburg (1364-1389)

Tyskan

Slide18

Statsord &

adminstrationsord: borgmästare, fogde, stad, köpman, snickare Militära begrepp:

ammunition, gevär

 Tyskans prefix: be-, an- (ex: betala, an

falla

) Tyskans suffix: -het, -bar (ex: trohet

, uppen

bar

)

Ord vi fått från tyskan:

Slide19

I tidig fornsvenska hade vi kvar tecken från runornas tid, bland annat Þ (Thorn) som motsvarar engelskans ”

thing” ”

th

at”.Vi skrev också en hel del med q och c för att beteckna k.Quar = kvar

Biscuper

= biskop

Dagh

= dag

Slide20

Och sen kommer nästa period (1526-1900)

Nysvenskan

Slide21

Lennart

Waje och Svante Skoglund (2011). Svenska Timmar – språket.Gösta Åberg (2007).

Handbok i svenska.

Gertrud Pettersson (2005). Svenska språket under sjuhundra år.Bilden på rökstenen

:

www.rokstenen.seBilden på Gallehushornet

:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gallehushornen

Källor: