tänkande Ordförande Staffan Hygge Högskolan i Gävle Staffan Hygge Seminarium Kritiskt tänkande Gävle 20141022 LarsTorsten Eriksson Högskolan i Gävle Utan tvivel är man inte riktigt klok ID: 276737
Download Presentation The PPT/PDF document "Seminarium om kritiskt" is the property of its rightful owner. Permission is granted to download and print the materials on this web site for personal, non-commercial use only, and to display it on your personal computer provided you do not modify the materials and that you retain all copyright notices contained in the materials. By downloading content from our website, you accept the terms of this agreement.
Slide1
Seminarium om kritiskt tänkandeOrdförande: Staffan Hygge, Högskolan i Gävle
Staffan Hygge
Seminarium Kritiskt tänkande, Gävle, 2014-10-22
Lars-Torsten Eriksson, Högskolan i Gävle:
Utan tvivel är man inte riktigt klok
Lars Ekstrand, Högskolan i Gävle:
Konsten att tankeprovocera
Bo Bengtsson, Uppsala universitet:
Tänka rätt eller konstruktivt? Om granskning och kritik i
samhällsvetenskaperna
Anita Hussénius, Högskolan i Gävle:
Långt ifrån strategiskt tänkande och personligt välbefinnandeSlide2
Lars Torsten ErikssonSlide3
Vad är?Critical thinking is characterized by careful analysis and judgment – critical, in its strictest sense, implies an
attempt at
objective judgment
so as to determine both merits and faults.
(Webster’s New World Dictioncary)Slide4
EtymologiThe word critical derives etymologically from two Greek roots: kriticos (meaning discerning judgment) and
kriterion (
meaning standards). Etymologically
, then, the word implies the devlopment
of discerning
judment
based
on standards
.
(
Webster’s
New World
Dictioncary
)Slide5
DefinitionerEn individs förmåga att göra rimliga tolkningar, bedömningar och reflektioner i förhållande till innehåll och utifrån dessa dra rimliga slutsatser. (Kristoffer Larsson, Kritiskt tänkande i grundskolans samhällskunskap, avhandling GU, 2014)Slide6
Vad ärSjälvständighetReflekterandePrövandeOmdömesgill Slide7
Hur lär man ut?FrågeteknikHypotesresonemangDatakritikKällkritikArgumentationsanalys och logikSambandsanalysPerspektivväxlingarSlide8
Hur examinera?Övningar (se hur lär man ut)ExamensarbetenSlide9
Lars Ekstrand Slide10Slide11Slide12Slide13Slide14Slide15Slide16Slide17Slide18Slide19
Bo Bengtsson Slide20
Tänka rätt eller konstruktivt? Om granskning och kritik i samhällsvetenskapernaBo BengtssonProfessor i statskunskap, ssk bostads- och urbanpolitikUppsala universitetStatsvetenskapliga institutionenInstitutet för bostads- och urbanforskning (IBF)Utgångspunkter:SamhällsvetenskapForskning och forskarutbildning20Slide21
Thomas Torild (1794) Rätt, eller alla samhällens eviga lag
21Slide22
22Hur lära sig kritiskt tänkande i forskarutbildningen?Ingå i en kollegial akademisk miljö.Handledas ickeauktoritärt.Medverka aktivt i situationer där akademisk kritik utövas konstruktivt.Vad innebär kollegialt, ickeauktoritärt och konstruktivt i akademisk kritik?Slide23
Anpassa kritiken efter situationen!HandledningUppsatsventileringSeminariediskussionDisputationPeer reviewOjämn maktrelation i samtliga. Läraren/granskaren A har övertag på författaren B.Om A bara ska lära B att ”tänka rätt” är maktfördelningen ett pedagogiskt problem.
Om granskningen har vidare funktioner är den också ett institutionellt problem.
23Slide24
Anpassa kritiken till paradigmet!Empirisk realism (”positivism”, ”behaviorism”)RationalismKonstruktivismKritisk realismMarxismInstitutionalism
Postmodernism
Etc.
Etc.”Det, som är sanning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg.”Gustaf Fröding ”Vad är sanning?” (1891)
24Slide25
Anpassa kritiken till syftet!Förbättra ett akademiskt arbete (verk)Stärka en författarens utveckling (författare)Utveckla ett forskningsfält (fält)Bekämpa ”akademiska avarter” (paradigmstrid)
Stärka kritikerns position eller självkänsla (
ego)
25Slide26
Kritikens situationer och funktioner SituationFunktion Handl. Vent. Sem. Disp. Peer rev. Verk:
JA
JA JA NEJ JA
Författare: JA JA JA
JA NEJ
Fält:
NEJ
NEJ
JA JA JA
Paradigmstrid:
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
Ego:
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
26Slide27
SlutsatserFör läraren/kritikern:Anpassa kritiken efter situationen.”Tänk rätt” bara inom ramen för resp. paradigm.Undvik kritikeruppdrag inom främmande paradigm.Undvik anonymitet.Paradigmkamp och profilering i andra sammanhang.
Institutionellt:
Fördela kritikeruppdrag efter typen av situation.
Undvik att ge kritikeruppdrag över paradigmgränser.Eftersträva mer än en lärare/granskare per uppdrag.
Systemnivå: Bygg upp och vårda öppna och kollegiala institutioner.
Frågetecken för double-blind
peer
review
.
27Slide28
TÄNKA RÄTT ÄR IBLAND IRRELEVANTMEN TÄNKA SITUATIONSANPASSAT ÄR STÖRRETack för att ni lyssnade!28Slide29
Anita HusséniusSlide30
Långt ifrån strategiskt tänkande och personligt välbefinnande
Anita
Hussénius
Uppsala universitet och
HiGSlide31
Foto: Petra HellbergStockholms stadsteater:Ansvaret är vårtTingstenav Joakim Sten, efter en bok av Per Wirténmed Robert Fux i rollen som Tingsten
Tingsten inför ett avgörande beslut: ska han ge efter för ägarmakten och stödja Folkpartiet i omröstningen om allmän tilläggspension, trots att han just i denna fråga håller med Socialdemokraterna? Ska realpolitik och urgamla förbindelser gå före hans innersta övertygelse, före hans plikt som journalist?Slide32
Herbert Tingsten1896 – 1973Professor i statsvetenskap (1935 – 1946)Chefredaktör för Dagens Nyheter (1946 – 1959)Slide33
Kritiskt tänkande på den strukturella, symboliska och individuella nivån
Inåt mig själv
Symbolvärden
k
ultur/kontext
Organisation
inhägnader
Kritiskt tänkande?Slide34
“The trouble with Eichmann was precisely that so many were like him, and that the many were neither perverted nor sadistic, that they were, and still are, terribly and terrifyingly normal. From the viewpoint of our legal institutions and of our moral standards of judgment, this normality was much more terrifying than all the atrocities put together.” "Problemet med Eichmann var just att så många var som han, och att de flesta varken var perversa eller sadistisk, att de var, och fortfarande är, fruktansvärt och skrämmande vanliga. Ur juridisk synpunkt och utifrån moraliska normer för rättsskipning, var denna normalitet mycket mer skrämmande än alla grymheter tillsammans. ”
Hannah Arendt: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem
Hannah Arendt (1906 – 1975),
tysk-judisk filosof verksam bl.a. vid Princeton, Berkeley, Chicago.Slide35
Institutionaliserade ”garanter” för vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande, akademisk frihetAkademisk frihet:Akademikern [läraren/forskaren] ska ha frihet att, inom vad lagen föreskriver,ifrågasätta och lägga fram idéer och uttrycka kontroversiella och/eller impopulära åsikter utan att behöva riskera anställning eller förmåner i anställningen.Särskild anställningstrygghet för lärostolsprofessorer försvann 1998, samtidigt som befordransreformen infördes.
Traditionellt har denna särskilda och ”livslånga” anställningstrygghet
förknippats med en akademisk frihet för dem som innehaft de högsta läraranställningarna.
De kollegiala organen för beredning och beslutDet akademiska seminarietSlide36
Vad är/kännetecknar kritiskt tänkande?Belysa med olika perspektivVisa hur de olika perspektiven beaktats och motivera ställningstagandenNagelfara ens egna bevekelsegrunder; lyssna inåt, bli medveten om ens egna föreställningar, förutfattade meningar etc.______________________________Examensarbete om genus i förskolan
Pojke
grön går ut ur rummet och jag ser att inga andra pojkar är kvar. Reflektion: Här kommer jag på mig själv med att vilja avsluta observationen, då samtliga pojkar ändå hade avlägsnat sig. Kanske är det mina egna föreställningar om att pojkar skulle kunna visa särskilt intressanta saker i relation till vårt examensarbete? /…/ Jag reagerar dock på min första tanke och inser att jag aktivt måste bli medveten om vem och vilka grupper av barn som jag observerar. Slide37
Vad är/kännetecknar kritiskt tänkande?Bör finnas med i alla delar av en kunskapssökande process:(kunskapssökande kan vara sökande efter ny kunskap, dvs forskning, men det är också t.ex. att ta fram den kunskap som behövs vid beslutsfattande och/eller olika ställningstaganden)Syfte och problemformulering (vad är det jag vill undersöka/ta reda på och varför)Val av metod (hur ska jag kunna ta reda på det jag vill ta reda på, vilken sorts data behöver jag samla in, hur ska jag samla in den…. Eller vem ska utreda/komma med/ge underlag inför ett beslut och hur ska det underlaget tas fram, hur ska det villkoras)Analys av insamlad data
Tolkning – vilka tolkningar gör jag?
Vilka resultat ser jag, vilka slutsatser drar jag, vad väljer jag att presentera?Slide38
Kan man undervisa kritiskt tänkande?JA!Slide39
Kan man examinera kritiskt tänkande?Nej!